Nordisk sommarskola och seminarium i informationskompetens

Eva Tolonen

Informationskompetens handlar om förmågan att hantera information på ett förnuftigt sätt. Inom universitet och högskolor är det frågan om studerandes förmåga att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information. Dethär är egentligen inget nytt. I den nätbaserade kursen i informationssökning, som Tekniska högskolans bibliotek erbjuder studeranden ingår de två första elementen dvs. informationssökning och kritisk värdering av informationskällor. Däremot hör värderingen och utnyttjandet av själva informationen till lärarens och inte till bibliotekariens eller informatikerns område. Därför betonas vikten av samarbete mellan bibliotek och lärare. Väsentligt är att det nu finns ett begrepp informationskompetens, som definierar de färdigheter som behövs i dagens komplexa värld av snabb teknologiutveckling och ett överflöd av informationskällor.

Det svenska begreppet informationskompetens kommer från engelskans ”Information Literacy”. Det gör också den finska termen informaatiolukutaito. Inom dessa språk har man försökt hitta termer, som motsvarar det engelska Information Literacy.

I USA har Association of College and Research Libraries (ACRL) utarbetat en standard ”Information Literacy Competency Standards for Higher Education”. Denhär standarden har översatts på uppdrag av Helsingfors universitets studentbibliotek till finska med ”Informaatiolukutaidon osaamistavoitteet yliopisto- ja korkeakouluopetuksessa”. I början av detta år utgavs också en preliminär svensk översättning ”Mål för informationskompetens inom högre utbildning”. Här definieras målet för utbildningen av en informationskompetent person på följande sätt:
En informationskompetent personen kan

definiera omfattningen på den information som behövs
effektivt få fram den information som behövs
kritiskt värdera informationen och dess källor
integrera informationen i den egna kunskapsbasen
använda information effektivt för att uppnå ett visst mål
förstå de eknomiska, juridiska och sociala aspekterna som sammanhänger med informationsanvänding samt söka och användainformationen på ett etiskt och lagligt sätt.

Översättningen, som baserar sig på ACRL orginalet och på den finska översättningen, gjordes av Heidi Granqvist på uppdrag av Åbo Akademis och Svenska Handelshögskolans bibliotek. Utgivningen skedde i samband med det nordiska seminariet om informationskompetens, som hölls i Vasa den 6.- 8. februari. Seminariet arrangerades i det nya vetenskapsbiblioteket Tritonia och stöddes av Nordinfo, det nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information. Vid seminariet diskuterades bl.a. om det behövs en nordisk modell för informationskompetens och hur denna i såfall skall se ut.

I juni 2002 hade jag möjlighet att deltaga i en sommarskola i Köpenhamn med temat informationskompetens och bibliotekariens pedagogiska roll. Sommarskolan hölls i Danmarks biblioteksskole och även den genomfördes med bidrag från Nordinfo. Bakom sommarskolan stod Nordinfolit - Nordiskt forum för information literacy - med representater från alla nordiska länder.

Glada miner från Norge, Danmark, Finland, Färöarna, Island och Sverige vid Danmarks biblioteksskole.

Som kursledare verkade Annette Skov, lektor vid Danmarks biblioteksskole och Christina Tovote, undervisningskoordinator vid Stockholms universitetsbibliotek. Antalet deltagare i sommarskolan var 20. Samtliga kom från alla nordiska länder. Fördelningen var följande: sex deltagare kom från Norge, fem från Sverige, fyra från Danmark, två per land från Finland och Island samt en deltagare från Färöarna. Nästan alla kom från högskole- och universitetsbibliotek. Utbildningen i många av högskolorna baserade sig på pbl eller ”problem based learning”.

För klargöra begreppen för kursdeltagarna inledde Agneta Lantz från Linköpings universitetsbibliotek med temat informationskompetens och lärande. Numera har man övergått att tala om lärande, som en process, istället för undervisning. Lärande som en process betonades under hela sommarskolan. Man lär ut metodik och får tillstånd en process, istället för en exakt vägledning i någon särskild databas. En specifik databassökning kan användas för att konkretisera själva sökprocessen. Inläringsmiljön kan vara både på nätet eller i det mera traditionella klassrummet. Men man också tillämpar detta på referenstjänsten, där informatikern (kallas numera i Sverige för informationsspecialist) tillsammans med studenten eller biblioteksbesökaren går igenom den informationssökningsmetodik, som behövs för att hitta relevant information.

Annette Skov, som har en lång erfarenhet som lärare av informationssökning för blivande bibliotekarier, behandlade informationssökningsprocessen och presenterade olika undersökningar bl.a. kring studenternas sökstrategier. Frågan om hur dessa undersökningar kan användas på ett praktiskt sätt ledde sedan in på ”tutorials” eller nätbaserade undervisningssprogram. Som exempel kan nämnas Umeå Universitetsbiblioteks biblioteksguide, som har utvecklats för distansstudier och fungerar helt generellt, dvs. är inte anknuten till ett speciellt bibliotek. Tammerfors universitetsbibliotek har översatt den till finska och nu finns den finska version på bibliotekets websidor.

Angående tutorials kan man ställa flera frågor: Kan programmen vara fristående eller behövs det någon form av personlig kontakt från bibliotekets sida? Är de uppbyggda enligt inlärningsprinciperna? Bör det ingå t.ex. humoristiska inslag? För att vägleda uppbyggnaden av tutorials har amerikanska ACLR utarbetat ”Tips for developing effective web-based library instruction”, som kan nås via adressen http://www.lib.vt.edu/istm/WebTutorialsTips.html. Men trots stor popularitet, känner man ännu inte till nyttan av tutorials. Samtidigt kan man också fråga sig om det faktiskt är lönt att sätta ned resurser för uppbyggnad av framförallt fristående (saknar personlig kontakt) tutorials för informationssökning.

I kursprogrammet ingick också två presentationer angående ”e-learning” eller ”web-based learning”, på svenska närmast nätbaserat lärande. Anne Nevgi från Helsingfors universitets pedagogiska avdelning presenterade en undersökning om hur studenterna upplever nätbaserade kurser. De här kurserna kräver nya kommunikationsfärdigheter både av studeranden men också av läraren, som i denna omgivning får mera rollen av en handledare (tutor). Att mötas på nätet ändrar situationen från det talade till det skrivna ordet. När handledaren ger respons på nätet kan texten innehålla nyanser, som han eller hon inte själv märker. Man kan t.ex. inte direkt reflektera över mottagandet, då man inte ser ansiktet på mottagaren. Det finns ju också stora fördelar med en webkurs, bl.a. för att den frigör deltagaren från både tid och rum.

Informationskompetens kan användas till att göra biblioteken synliga, som en form av marknadsföring. Under den två veckor långa sommarskolan talades det mycket om vikten av att marknadsföra biblioteket. Nätverk skall skapas och man såg framtidens biblioteks- eller informationsspecialist som en alliansskapande konsulent. Mera prosaiskt kan man väl tala om kontaktbibliotekarier. Dethär ställer nya krav på bibliotekspersonalen och frågan om vi själva inom biblioteket behöver kurser i marknadsföring ställdes. Svaret blev ett entydigt ja, det behövs kurser i relationsmarknadsföring som en del av kompetensutvecklingen för personalen.

Under en två veckors kurs hinner man också lära känna varandra, diskutera gemensamma problem och utbyta erfarenheter. Nästan alla deltagare bodde på ett litet hotell i Fredriksberg. Fredriksberg, som ligger mitt i Köpenhamn, är en självständig kommun med eget skolväsende och egen hälsovård. Från vårt hotell promenerade man in till centrum på en halv timme. Danmarks bibioteksskola låg däremot ganska långt från hotellet, så vi fick ta bussen. Den sista veckan av kursen blev man så van att det nästan kändes som att åka till jobbet, isynnerhet som sommarskolan började varje morgon kl. 9 och slutade kl. 16.

Som en naturlig uppföljning i temat informationskompetens var seminariet i Vasa med många intressanta föredrag och diskussioner. Bland seminariedeltagarna fanns också kolleger och lärare från sommarskolan.