|
2 / 2004
Samarbete mellan de tekniska centralbiblioteken i Norden
En tillbakablick till nittonhundratalet
Elin Törnudd
Danmarks tekniske Bibliotek – DTB, Norges tekniske universitetsbibliotek – NTUB, Chalmers
tekniska högskolans bibliotek – CTHB, Kungliga tekniska högskolans bibliotek – KTHB samt Tekniska
högskolans bibliotek – THB hade givetvis sporadiska kontakter redan före andra världskriget, men
konkret samverkan har jag inte funnit dokumenterad. För THB betydde senaste krig förintelse. Endast
utlånade böcker förskonades för bombardemang och brand våren 1944.
Redan år 1949 dokumenterar det återuppbyggda bibliotekets årsberättelse KTHB som donator av
tidskriftsvolymer. Följande år nämnes också DTB, NTUB och CTHB bland donatorerna. Denna hjälp mottogs
givetvis med djup tacksamhet.
Donationer av litteratur och valuta från flera länder, icke minst USA, återskapade ett fungerande
högskolebibliotek, där jag redan år 1949 kunde genomföra litteratursökning för mitt diplomarbete om
destillationskolonner. Speciellt minns jag mikrofilmernas och mikrokortens mödosamma läsning med
hjälp av enorma aparater.
Det första initiativet till samarbetsprojekt kom från forskningssektorn, från Nordforsk (Nordiska
samarbetsorganisationen för teknisk och naturvetenskaplig forskning), som år 1947 stiftats av Nordens
teknisk-vetenskapliga akademier och tekniska samt vetenskapliga forskningsråd. Från finländsk sida
deltog även Statens tekniska forskningscentral. Nordforsk sammankallade ett nordiskt
dokumentalistmöte år 1953. Detta föreslog anordnande av en studiekonferens för dokumentalister.
Tekniska Litteratursällskapet, TLS blev värd och Ingeniörsvetenskapsakademien med fil.kand Kajsa
Hällström som primus motor stod för arrangemanget. Mötet ägde rum i Tällberg i november 1954. Detta
möte, som fick namnet Tällberg-symposium, blev banbrytande även för de tekniska centralbibliotekens
samverkan. Bland de 16 deltagarna i Tällberg-symposiet var DTB, THB, NTUB och KTHB representerade.
Civ.ing. Inger Kjär, chefsbibliotekarie Marjatta Havu, senare Marjatta Myrberg, överbibliotekarie
John Ansteinsson samt överbibliotekarie Carl Björkbom fick tillfälle att knyta kollegiala
vänskapsband.
Carl Björkbom inledde behandlingen av de tekniska centralbibliotekens
samarbetsfrågor och framförde förslag, som utmynnade i följande
rekommendationer.
|
1. |
Samnordisk katalog över löpande tidskrifter, modell List
Tech |
|
2. |
Inventering av ryska periodica i Norden |
|
3. |
Listor över nationella tekniska tidskrifter som List of
Swedish … |
|
4. |
Nya tidskrifter. Meddelanden om nystartade tekniska
tidskrifter för publicering i Tidskrift för dokumentation (TD) |
|
5. |
Clearing. Publicering av information över dubbletter och
defekter av tidskriftshäften i TD |
John Ansteinsson inledde behandlingen av utbildningsfrågor, som förde till
följande förslag:
|
1) |
Utbyte av personal mellan de tekniska centralbiblioteken,
som i ringa mån hade ingenjörer bland sin personal. |
|
2) |
För den kvalificerade undervisningen i dokumentation
rekommenderades internordiska kurser helst i anknytning till de tekniska
centralbiblioteken. |
UDK-frågor krävde en mera målmedveten revidering av FID (som numera har nedlagt sin verksamhet).
Från norskt håll föreslogs utgivande av nordisk förkortad upplaga, något som symposiet inte godkände.
Det framgick, att en finsk förkortad UDK-utgåva i nära framtid skulle utges. Den svenska utgåvan av
1959 blev sedermera försedd med ett danskt, norskt och svenskt register.
Symposiet beslöt rekommendera, att Nordforsk skulle tillsätta en kommitté för teknisk information
samt anordna nordiska dokumentationssymposier med jämna mellanrum. Det andra symposiet ägde rum år
1959 i Bolkesjö höjfjällshotell i Norge.
Skandiaplanen som paraply för de tekniska centralbibliotekens sambarbete
Nordiska vetenskapliga bibliotekarieförbundet, NVBF, tog upp förslagen, som framlades i föredrag vid
Åttonde Nordiska Biblioteksmötet i Åbo av överbibliotekarien Tonnes Kleberg från Uppsala och
överbibliotekarie Vibeke Ammundsen från Köpenhamn rörande nordisk fördelning av centralbibliotekens
litteraturanskaffningar. Den amerikanska Farmington-planen var inspirationskällan till Skandiaplanen,
som fick sitt klingande namn av riksbibliotekarien Harald Tveterås från Oslo. NVBF ansökte om
projektmedel från Nordiska kulturkommisionen, som beviljade medel för utveckling av planen inom en
huvudkommitté och ett antal specialkommittéer, bland dessa Kommittén för de tekniska huvudbiblioteken
(som hittills benämnts centralbibliotek) som påbörjade sitt arbetsår 1958 med överbibliotekarien Carl
Björkbom som ordförande.
Under Skandiaplanens tidevarv blev John Ansteinsson efterträdd av Knut Thalberg, Arne J. Möller av
Vibeke Ammundsen, Carl Björkbom av Björn Tell och Marjatta Myr-berg av Elin Törnudd. Special
kommittén arbetade sig fram till en fördelningsplan som baserade sig på periodika från följande
geografiska områden:
DTB: Indien, Pakistan, Thailand, Indonesien och Africa minus Syd-Africa
THB: Jugoslavien och Ungern
NTUB: Spanien, Portugal, Syd-Amerika och Mellan-Amerika
CTHB: Eire, Tjeckoslovakien, Japan, Kina och Korea
KTHB: Polen, Rumänien, Bulgarien och Grekland.
Vid Skandiaplan-sammanträden kom fjärrlån givetvis in. Härvid efterlystes från finskt håll användning
av telex för fjärrlånekommunikationer, men de övriga huvudbiblioteken blev först senare på 1960-talet
intresserade. Sammanträden berikades givetvis med behandling av övriga samarbetsfrågor, när nu
samtliga chefer för de tekniska huvudbiblioteken sammanstrålade.
Nordforsks kommitté för teknisk information som paraply för samarbetet
På samma sätt utnyttjades sammanträden av Nordforsks kommitté för teknisk information, där jag
tjänade som ex officio sekreterare åren 1957-1968 för att sedan bli en av ledamöterna och ordförande.
Tre två-veckors kurser för litteraturingenjörer anordnades år 1960. Intresset för dessa visade sig
vara så stort, att nationella kurser behövdes i alla länder. Danmark var den först att starta
omfattande kurser på DTB år 1964, och Samfundet för Litteraturtjänst i Finland startade liknande
kurser år 1968. Dessa överfördes till Tekniska högskolans fortbildningscentral år 1980.
Åren 1967 och 1968 arrangerades två konferenser för sammanlagt 65 professorer och
överbibliotekarierna från Nordens tekniska högskolor om undervisning i utnyttjande av facklitteratur
och datorbaserade informationssystem för teknologer samt forskare och lärare. Dessa utmynnade i
uttalanden, som översändes till samtliga tekniska högskolors rektorsämbeten. Häri konstaterades, att
undervisning bör ordnas av biblioteken, vilkas personal bör omfatta härför kvalificerad personal med
undervisningsplikt.
I mitten på 1960-talet blev utnyttjande av ADB vid de tekniska högskolebiblioteken ett nytt
tyngdpunktsområde. Sålunda ordnades år 1966 tvenne seminarier för bibliotekens dokumentalister om
planering och användning av ADB-system.
Frågan om en nordisk arbetsfördelning och prispolitiken för datorbaserad informationstjänst kom
starkt upp år 1968, då DTB och KTHB som första centra i Norden inlett datorbaserad selektiv
delgivning av information, SDI. Det idealiska hade varit, att databaserna inte skulle dubbleras vid
våra bibliotek, men denna koordination lyckades inte helt och hållet.
Scannet, det första internationella nätverket för informationstjänst, skapades av Nordforsk i mitten
på 1970-talet, då SDI-tjänsten redan kompletterats med dator-baserade retrospektiva sökningar och
interaktiva on-line sökmöjligheter. THB:s bidrag till Scannets databasurval var International Nuclear
Information System, INIS.
År 1970 gjorde de tekniska centralbiblioteken ett första experiment att kommunicera fjärrlån per
telefax. Överföringen av en rekvisition krävde knappt 4 minuter, men sändningen av ett dokument på 5
sidor krävde först dess kopiering och sedan inmatning sida för sida 20 minuter. Detta visade, att
fax-service inte kunde tävla med postförsändelser annat än i undantagsfall. Tekniska framsteg i
apparaturen ändrade dock snart situationen.
NORDDOK och NORDINFO kompletterar samarbetsbilden
Som ett resultat av förhandlingarna rörande en eventuellt nordisk marknad, Nordek, grundades Norddok,
Nordiska koordineringsorganet för dokumentation och information, som hade sitt första möte i Oslo den
11.1.1971. Bland dess åtta ledamöter fanns endast DTB och THB representerade. Forskningsbibliotek på
andra vetenskapliga områden hade det största behovet av stöd för startande av moderna
informationstjänster.
Arbetet inom Norddok hämmades något av personliga meningsskiljaktigheter mellan ordföranden och en
svensk delegat. Att biblioteksproblem kontra problem inom informationstjänsten skulle ha vållat
svårigheter, stämmer inte.
Som ett resultat av förhandlingar mellan Norddok, de Nordiska Forskningsbibliotekens
samarbetskommitté och statliga myndigheter tillsattes år 1974 NOSIF, ”en arbetsgrupp för utredning av
nordiskt samarbete inom forskningsbibliotekens område med mera”. NOSIF nådde enighet om en integrerad
lösning och utarbetade ett enhälligt förslag till grundande av Nordinfo.
På 1970-talet startade de tekniska biblioteken tillsammans utgivandet av Nordisk samkatalog över
nyanskaffat konferensstryck, som under flera år var en ”best-seller”, som behövdes, innan
bibliotekens integrerade ADB-system skapades.
Bland exotiska projekt, som de tekniska centralbiblioteken bedrev, var inrättande av the Scandinavian
Reading Room vid Information Center for Science and Technology i Beijing, Kina. För detta åtog sig
industriförbunden och företag att översända informationsmaterial. Danska Bibliotekscentralen skissade
ett förslag till rummets inredning. Detta projekt blev så populärt i Kina, att ISTIC Shanghai och
ISTIC Chong-quing också anmälde sitt intresse, och försändelserna av tekniskt material på engelska
utvidgades också till dessa informationscentraler. Många företag i Norden betraktade projektet som
ett välkommet tillägg till exportbefrämjande.
|
|
Skandiaplanens specialkommitté för de tekniska huvudbiblioteken vid
frukostbord hos Elin Törnudd på Sarvsalö söndagen den 29.8.1982.
|
Från vänster till höger: ÖB Sven Westberg, CTH, civ.ing. B. Barnholdt, DTB,
ÖB Stephan Schwarz, KTHB och ÖB Knut Thalberg, NTHB. ÖB Annette Winkel, DTB,
var upptagen med att torka håret efter morgondoppet i havet. |
|
Det romantiska inslaget i vårt samarbete blev ett weekend-möte i Skandiaplan-kommittén, som hölls den
29.8.1982 i min sommarresidens på Sarvsalö. Den nybakade DTB-överbibliotekarien Annette Winkel och
KTHB-överbibliotekarien Stephan Schwarz träffades för första gången och tillbringade en stor del av
natten på bastubryggan vid havets rand. Detta ledde till ett äktenskap. Detta ledde givetvis också
till ett fredsfördrag mellan DTB och KTHB, som länge upprätthållit en stark rivalitet.
På åttiotalet hade Skandiaplanen förlorat en del av dess ursprungliga betydelse. I online-tidevarvet
krävdes inte fördelningsavtal för periodika-ackvisitioner. Däremot åtog sig biblioteken att upprätthåll
a goda kontakter med bibliotek i sina ansvarsländer. Detta underlättades i hög grad av International
Association of Technological University Libraries, IATUL, med sina flitigt besökta årliga konferenser.
Sålunda döptes Skandiaplanens Specialkommitté för de tekniska huvudbiblioteken till Scandinavian
Committee of Technological University Libraries, SCOTUL. Detta ägde rum år 1985. Samtidigt beslöts
det på mitt förslag att tillsätta en special grupp för fjärrlån, som blivit allt viktigare tack vare
Skandiaplanen och de nya lokaliseringssystemen: ALIS-systemet med online beställningsmöjligheter
omfattade SMOT: samnordisk monografi-databas om teknik och SPOT: samnordisk periodika-databas om
teknik. Samtliga tekniska högskolebibliotek i Finland var med i SPOT.
Slutord
Ovan refererade projekt är givetvis blott axplock av det samarbete, som utvecklades mellan Nordens
tekniska centralbibliotek under fem årtionden med början på 1940-talet. Äran för de nådda resultaten
tillfaller dels sponsorerna, Skandiaplanen, Nordforsk, NORDDOK och NORDINFO, som alla numera upphört
med sin verksamhet, och dels de deltagande biblioteken och deras chefer vilkas efterträdare idag
fortsätter arbetet i god samarbetsanda.
Sedan 1940-talet har flera tekniska högskolor och tekniska fakultet vid universitet skapats i de
nordiska länderna. Detta har ökat antalet teknisk-vetenskapliga bibliotek och ändrat
informationsflödet radikalt. Det vore skäl att överväga anordnande av en andra nordisk konferens för
samtliga tekniska universitetsbibliotek. Den första ägde rum på 1960-talet. Kunde SCOTUL ta upp
utmaningen.
Referenser
1. Hellström, Kajsa: Nordiskt symposium för dokumentation. Tidskrift för dokumentation. (TD) 10(1954):4, s. 37-40
2. Ammundsen, Vibeke: Skandiaplankomitéen for tekniske biblioteker. TD 23(1967):4, s. 45-48
3. Törnudd, Elin: Vibeke Ammundsen och Nordforsks kommitté för teknisk information. Dansk teknisk Litteraturselskab. Skriftserie nr. 37, Lyngby 1973, s. 191-194.
4. idem: NORDDOK. Signum 4(1971):7, s. 135.
5. idem: Nordinfos tillkomst. Nordinfo Nytt 3/1997, s. 32-33.
6. idem: Tekniikan keskuskirjastojen pohjoismainen yhteistyö. Signum 19(1986):1, s. 9.
Mötesprotokoll i THB:s arkiv.
|