Nordisk sommarskola för informationskompetens i Tusby, Finland

Eva Tolonen

Den fjärde nordiska sommarskolan för informationskompetens (IK) hölls den 27.6. – 1.7. 2005 i Gustavelund kurscentrum, som ligger i det kulturrika Tusby. Tidigare sommarskolor har arrangerats i Köpenhamn 2002, i Oslo 2003 och på Färöarna 2004. För årets arrangemang stod den finländska nationella planeringsgruppen tillsammans med Nordinfolit-gruppen. Sommarskolan 2005 bestod av kursundervisning, dvs föredrag, grupparbeten med reflektion samt kulturella arrangemang. En nordisk sommarskola är ett utmärkt tillfälle att lära känna sina nordiska kollegor och bygga upp nätverk av personer, som arbetar med informationskompetens inom den högre utbildningen i Norden. Implementering av Bologna-processen, som nu pågår i alla nordiska länder, ger möjlighet till att få IK integrerat i studierna.

Strategidagen inleddes festligt med att deltagarna hälsades välkomna i solennitetssalen i Helsingfors universitets (HU) huvudbyggnad av Kaisa Sinikara, som är direktör för informations- och biblioteksservicen vid Helsingfors universitet och är den finländska medlemmen i NordInfolitgruppen.

Hannele Niemi, prorektor och professor i pedagogik vid HU talade om informationskompetensens betydelse inom universitetet. Vid Helsingfors universitet har man infört ett IKT-körkort med 6 moduler och modul 5 består av informationanskaffning/sökning.

Annu Jylhä-Pyykkönen från undervisningsministeriet berättade om informationskompetens i nationella strategier ur finskt synvinkel. För att det inte skulle bli enbart finskt material presenterade Helli Skaerbaek från universitetsbiblioteket i Roskilde sin utredning över hur informationskompetens upptas i de nationella strategierna inom Norden.

Strategidagen avslutades med mottagning i universitetet, där Henrik Meinander, professor i historia, berättade om den gemensamma historia Finland har med Skandinavien

Efter mottagningen åkte bussen med kursdeltagare till Gustavelund i Tusby, där de fyra följande dagarna skulle gå av stapeln. Bussresan blev samtidigt en “sightseen”-tur i Helsingfors och undertecknad gjorde sin första guidning helt ex tempore med hjälp av kommentarer från övriga medlemmar i planeringsgruppen. Följande eftermiddag under kulturutfärden till bl.a. Ainola och Halosenniemi hade vi en “riktig” guide Caj Stålström, som berättade målande om konstnärslivet i Tusby i början av 1900-talet.

Kirsti Lonka, som är både professor i medicinsk pedagogik vid Karolinska Institutet i Stockholm och professor i pedagogisk psykologi vid Helsingfors universitet talade under rubriken: Undersökande lärande – progressive inquiry learning. I sin presentation betonade hon vikten att ifrågasätta sina egna metoder. Som lärare bör man reflektera över substansen och hur man presenterar den. Mentala modeller, dvs vår bild av verkligheten, speglas i våra värderingar och i vår hållning samt styr vår uppmärksamhet. Att tala eller skriva stärker lärandet och därför skall man låta studenterna svara på frågor och inte prata så mycket själv. På Karolinska institutet har man kurser i studentaktiverande metoder för lärare, även bibliotekspersonal hade deltagit. En enkel metod är snöbollsmetoden, som innebär att deltagarna löser ett problem först individuellt, sedan parvis och därefter i grupper på fyra. Det behöver inte ta lång tid, metoden kan även tillämpas med en större grupp.
		Grupparbete med snöbollsmetoden som introducerades av Kirsti Lonka.

VIKO (Veien til InformasjonsKOmpetanse) http://www.ub.ntnu.no/viko/start.php är en sökguide vid Universitetetsbiblioteket i Trondheim med avsikt att öka informationskompetensen hos studerande på NTNU. Anne Lorange berättade att målgruppen är de nya studerandena och att man strävar till att VIKO skall bli en ersättning för den grundläggande användarutbildningen. VIKO består av 7 moduler, där även aspekter på källkritik kompletterats med information om plagiering.

Anne Nevgi från Helsingfors universitet talade om IK-utbildning för lärare. Hon sammanfattade bl.a. följande: Ju mindre institution/universitet desto bättre samarbete. De lärare, som är intresserade av pedagogik är också intresserade av IK. Universitetslärare har skaffat sin “informationskompetens” via sina egna studier och den är ofta föråldrad. Lärarna har för litet tid med sin forskning. De har svårt att hinna med mer samarbete och de har ofta inte heller samarbete med lärare på samma institution.

Anne Lehto, planerare på HU, berättade om det finska nationella projektet: Studieplan för informationskompetens: de finländska universitetsbibliotekens gemensamma virtualiseringsprojekt 2004-2006. Målet för projektet är att stödja universitetsbiblioteken i arbetet med att integrera IK i akademiska studier. Projektet ska skapa en gemensam verksamhetsmodell, koordinera samarbete, arrangera utbildning m.m. Det finns också kontaktpersoner för projektet vid universitetsbiblioteken. På projektets svenska webbplats http://www.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/index.htm finns en studieplan för informationskompetens, dvs. en rekommendation för vad som borde behandlas vid de tre utbildningsnivåerna: 1. nya studenter, 2. kandidatstudier och 3. magisterstudier. Åhörarna fick också något att tänka på då Anne visade en webbplats där man kunde generera en vetenskaplig rapport med endast ett klick.

Enligt Annette Skov, som är dansk representant i NordinfoLit-gruppen och jobbar vid Danmarks Biblioteksskole, erhålls via Bologna-processen en chans, som inte får missas. Kompetensmålen för den högre utbildning borde på ett eller annat sätt fastslås. Köpenhamns universitets humanistiska fakultet har skrivit ett dokument där de talar om navigationskompetens. Innehållet visade sig vara mycket likt vår defininition av IK och det är bara att acceptera att begreppet också kan gå under andra benämningar. Det finns idag ett växande engagemang för IK på Danmarks biblioteksskole. Man har gjort en undersökning av vilka arbetsuppgifter relativt nyutbildade bibliotekarier har. 66% arbetar med undervisning på något sätt och 58% säger att de saknar kompetens när det gäller pedagogik och förmedling! Annette konstaterar att pedagogik har blivit en professionskompetens.

	Merete Mazzarella berättade om hur man kan byta perspektiv.

Merete Mazzarella, känd författare och professor i nordisk litteratur vid HU, är också föreläsare i skönlitteratur för medicinare vid Karolinska institutet. Hon höll ett inlägg om konsten att byta perspektiv. Genom att läsa skönlitteratur kan vi ”byta huvud med någon”. Merete Mazarellas inlägg var en introduktion till ett grupparbete med metaformetoden, som går ut på att grupperna får ett tema, t.ex. kunden i framtidens bibliotek och gör ett collage av bilder valda av gruppdeltagarna. En deltagare får sedan presentera ”konstverket” och förklara hur bilderna ska tolkas utifrån temat.

Sommarskolan avslutades med en paneldiskussion med Nordinfolits styrgrupp om den framtida verksamheten. Sommarskolan kommer att arrangeras nästa sommar i Skövde i Sverige. Konferensen Creating Knowledge IV, arrangerad av Nordinfolit, kommer att vara i Köpenhamn 16-18 augusti 2006 med temat: Empowering the student – through cross-institutional collaboration.

	Medlemmar av Nordinfolits styrgrupppanelen. Från vänster Annette Skov, Christina Tovoté (ordförande), Astrid Magnúsdóttir och Kaisa Sinikara.

Ovanstående är enbart ett plock av programmet, som innehöll mycket annat intressant och som kan hittas på webb-sajten för sommarskolan. Planeringsgruppen bad också om kommentarer från deltagarna om vad de tyckte om sommarskole-veckan.

Arrangörerna, dvs den lokala planeringsgruppen, hade valt att placera sommarskolan 30 km utanför Helsingfors på Gustavelunds konferenscentrum, vilket väckte först många utländska deltagares förskräckelse. Många hade tänkt sig att kunna bekanta sig med huvudstaden under veckan, men så blev det inte mera än första dagen. Deltagarna kunde inte (landsvis) behändigt åka iväg till stan efter det officiella dagsprogrammet. I stället gick man samman varje kväll. Och det visade sig att “isoleringen” var väldigt bra för att få deltagarna att hitta gemenskap på så en kort tid. Nästan alla deltog i kulturutfärden, bastukvällen och festmiddagen och under båda sjöngs det mycket. Nätverksbyggandet kunde inte ha blivit bättre genomfört.

 

		Bastukväll invid Tusby träsk.

Den språkliga miljön under sommarskolan uppfattades genomgående positivt. Det fanns ju alltid möjligheten att uttrycka sig på engelska, men sällan tog föreläsarna eller deltagarna till engelska. Deltagarna förstod varandra genom att man talade så tydligt som möjligt. Det mesta som föreläsarna sade gick att förstå i synnerhet då man hade tillgång till power points och utdelat material. Också de finska deltagarna som besvarade utvärderingen uppgav att de klarade sig bra, danskan kunde dock vara svår ibland i synnerhet då deltagarna var trötta. En deltagare berättade att hon blev glatt överraskad över sin förmåga att förstå svenska och norska.

Fakta om sommarskolan

För arrangemangen stod den lokala planeringsgruppen: Kajsa Sinikara (ordförande), Anne Lehto, Sirkku Liukkonen, Teodora Oker-Blom – samtliga från Helsingfors universitet, Margareta Jorpes-Friman från Åbo Akademi, Maria Schröder från Svenska handelshögskolan och Eva Tolonen från Tekniska högskolan,     samt
			Margareta Jorpes-Friman spelar kantele.
Nordinfolit-styrgruppen: Christina Tovote (ordförande) Sverige, Annette Skov Danmark, Astrid Magnusdottir Island och Kaisa Sinikara Finland.

Den lokala planeringsgruppen tyckte från första början att det var viktigt för deltagarna att också bekanta sig med den finska kulturen och sommarskolan hade pga sitt digra kulturprogram fått ett penninganslag från Nordiska kulturfonden.

Källor:
Fotografierna är tagna av Anne Lehto och Sirkku Liukkonen.
Sammanställning av svaren på utvärderingen av Nordinfolit:s sommarskola 2005 i Tusby är skriven av Margareta Jorpes-Friman.

Webb-platser:
Sommarskolans presentationer
http://www.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/sommarskolan.htm

Nordinfolit
http://www.nordinfolit.org/